lördag 3 januari 2009

Siri... Kapitel 2 / Siri...Chapter 2


I dag i skrivandets stund är det riktigt kallt ute ca 18 minusgrader...hurrr! Så vi har gottat oss här inne med värmande brasor i alla kaminer. Så då passar jag på att posta kapitel 2 av sagan om "Siri och den vita vargen". Första kapitlet kan du läsa här. Luta dig bakåt med en kopp rykande varmt the...varsågod....


Today we have had a really cold day, about 18 degrees Celsius below zero...hrrr! Ao we have been in all day with warming fires in all the fireplaces. And what could suit better than posting chapter 2 of the fairytale "Siri and the white wolf". You can read chapter 1 here. Scroll down to the english part , lean back with a nice cup of tea and ...enjoy....



Kapitel 2/

Skogsrået

Grästuvorna yrde i luften som höstlöv i vinden. Ryttaren manade på sin häst som frustande galopperade in i den mörka skogen. I famnen höll han ett knyte hårt. Från knytet hördes ett tyst gnyende. I ett kort ögonblick kastade ryttaren en blick ned i knytet och såg på barnets rosiga ansikte varpå han stannade av i galoppen till skrittande. Ryttaren hade fått order om att rida in i den mörkaste delen av skogen så långt det var möjligt och lämna barnet där åt sitt eget öde men i denna korta sekund ändrade han med ens sin plan. Ryttaren stannade av och såg sig omkring, styrde sedan av hästen mot en liten stig som vek av till höger. Efter en kort stund skymtade han en öppen yta där solens strålar letade sig ner. Han klev av hästen, bar knytet fram till foten av ett stort träd. Där i skuggan lade han ned barnet som nu jollrade tyst. Ryttaren rättade till filten som barnet var inlindat i, strök henne varligt på kinden och reste sig för att återvända till hästen. Just när han satte foten i stigbygeln för att sätta sig upp gav barnet ifrån sig ett hjärtskärande skrik. Ryttaren hejdade rörelsen, suckade och vände tillbaka till barnet, lyfte upp knytet och vyssjade barnet till tystnad igen.



Med barnet på vänsterarmen och hästen i höger hand gick nu ryttaren sakta vidare på stigen mot en liten äng. Där i kanten av ängen skymtade han en litet grått hus. Han smög sig närmare och såg att huset var bebott. Där växte vackra blommor i rabatter framför fönstren och dörren stod lite på glänt. Inifrån huset hördes ljuv sång och musik. Ryttaren lämnade hästen och smög fram till ett fönster för att kika in. Därinne såg han till sin förvåning en mycket vacker ung kvinna som satt vid en orgel och sjöng. Ett leende spreds över ryttarens ansikte och han lade ned det lilla knytet på trappen alldeles utanför ytterdörren. Sakta drog han sig bakåt och försvann ljudlöst från platsen. En gång vände han sig om för att precis se ytterdörren öppnas och den unga kvinnans förvånade uppsyn när hon såg det lilla knytet på trappen.




Chapter 2/

The Forrest Fairy


Tufts of grass whirled through the air like autumn leaves in the wind. The rider urged the horse as it galloped into the dark forrest. In his arms he held a bundle very hard. From the bundle You could hear a quiet grumble. For a split second the rider looked down into the bundle and saw the little rosy-cheeked child whereupon he slowed down the horse to walking pace. The rider had orders to ride as far as possible into the dark forrest and leave the child there to it´s own destiny but in this split second he suddenly changed plans. The rider stopped, looked around and steered the horse to the right towards a narrow path. After awhile he spotted an open space where the sunbeams reached the ground. He got of the horse and put the baby by the foot of a giant tree. There in the shadow the babys sound turned into a quiet babble. The rider adjusted the blanket lightly, stroke the babys cheek and got up to return to the horse. Just as he was going to sit up in the saddle there was a heartbreaking scream from the baby. The rider froze in his movements , sighed and turned back to the baby, lifted up the bundle and hushed the baby to sleep.




With the child on his left arm and the horse in his right hand the rider continued slowly on the path towards a meadow. There on the edge of the meadow he saw a little gray house. He sneeked closer and saw that the house was inhabited. There were beautiful flowers growing infront of the windows and the front door was slightly open. From inside the house You could hear beautiful singing and music. The rider left the horse and moved closer, peeked through one of the windows. To his surprise he saw a very beautiful young woman who sat by an organ playing and singing. A smile spread on his face as he gently put down the baby on the stairs outside the front door. Slowly he moved backwards and dissapeared from the place without a sound. Once he looked back, just in time to se the surprised face of the young woman when she saw the bundle on her stairs.



Fortsättning...Kapitel 2 / Skogsrået


”Siri!…Siri!!” ett gällt rop skar genom luften.
”Var är den där jäntan nu igen!” mumlandet och ett undertryck fnissande kom från det vackra skogsrået Wilda, som en dag för sju år sedan fann ett litet knyte på trappen till sitt lilla hus.

Hon hade med stor förvåning öppnat knytet och förskräckt fått syn på den sötaste lilla flicka man kan tänka sig. Hon hade spanat ut mot ängen och skogen men ingen fanns där. Ett gnyende läte från flickan övergick i gråt och Wilda blev varse om att hon nog måste ta upp flickan. Hon lättade på filten för att lyfta upp den lilla när plötsligt en guldmedaljong föll ned på trappen med en klingande duns . Wilda tog både medaljongen och flickan in i stugan och stängde dörren. Hon lade flickan på sängen, såg på medaljongen öppnade den försiktigt, fingrade på hårlocken och läste inskriptionen "Till Siri min älskade dotter".
"Men lilla vän..." sa Wilda och såg medlidsamt på flickan " det verkar som om du ska bo här hos mig ett tag...vill du det ?" Wilda kände plötsligt sig alldeles vimsig tog upp barnet samtidigt som miljoner tankar for genom hennes huvud.

"Men...herregud! Vad ska du äta...och… hur i himmelen sköter man en sådan här liten en??"


Åren gick och lilla Siri växte upp till en mycket klok, vacker och begåvad liten flicka. Wilda märkte tidigt att lilla Siri var mycket musikalisk och eftersom hon själv tyckte mycket om att sjunga och spela så uppmuntrade hon den lilla att ta efter. Redan vid fyra års ålder fick lilla Siri en fiol som hon snart lärde sig hantera mycket skickligt.

Dagarna spenderade lilla Siri ute i skogen bland all sina djurvänner. Ofta spelade hon för dem och alla som lyssnade blev som förtrollade av de vackra tonerna. Allra helst grodan Henry som blev en av Siris bästa vänner. Med honom hade hon långa diskussioner om allt som hände i skogen. Som den här dagen.



”Siri!!!…” Nu först hörde hon Wildas rop.
”Nu är det nog bäst att du går till din mamma” sa grodan med ett fniss. ” du vill väl inte missa kvällsmaten!”
”Oj då!” pep Siri vände sig om och började springa hemåt. ”Vi ses sen!” ropade hon utan att vända på huvudet. Hade hon gjort det hade hon kanske upptäck ett par lysande ögon i dunklet som spanande följde hennes rörelser...


Fortsättning följer i nästa kapitel!.... Om du vill!





Chapter 2 / The Forrest Fairy ...continues....

”Siri!…Siri!!” a call in a shrill tone cut through the air.
“Now where is that girl again!” the mumbeling and a stifled giggle came from the beatiful forrest fairy Wilda, who one day seven years ago found a little bundle on the stairs to her home.

She had opened the bundle with great surprise and astonishment looked upon the cutest little girl You could imagine. She had looked around on the meadow and into the forrest but not a sign of anyone. A wining sound from the girl soon became real crying and Wilda realized that she had to pick the girl up. When she unfolded the blanket and lifted up the girl a golden locket fell to the ground with a ringing metallic sound. Wilda took both the girl and the locket indoors and shut the door behind her. She laid the girl on the bed, looked at the locket opened it carefully, touched the lock of hair and read the inscription “ to Siri my beloved daughter”.
“Oh You poor thing…” Wilda said and looked upon the little girl with pitty “ It looks like You are going to stay here with me for a while…what do You say about that? “ Wilda suddenly felt all dizzy as she lifted up the child and a million thoughts rushed through her head.

“But…O my lord! What will You eat…and…how in the heavens name does one take care of a itty little thing like You??”


The years went by and little Siri grew up to be a very wise, beautiful and talanted little girl. Wilda noticed at an early age that little Siri was gifted with a great musical talent and because she enjoyed singing and playing herself she encouraged the little girl to learn from her. Already at the age of four she got a violin which she soon learned to handle with great skill.


Siri spent most of her days playing in the woods with her animal friends. Often she would play for them and anyone who listened was enchanted by the wonderful notes. Most of all the frog, Henry, who became one of Siris best friends. She could sit all day and have long conversations with him about everything that happened in the woods. And that was exactly what she did today.

”Siri!!!…” Now she heard Wilda calling.

“ You´ve better go home to your mummy” Henry the frog said with a giggle. “You wouldn´t want to miss supper would You?”

“Ooops” said Siri and turned around to run for home. “See You later then!” she called out without turning her head. If she would have done that she might have caught a glimse of a pair of glowing eyes in the dark woods following her every movement...

To be continued in the next chapter!… If You want to!




Det var allt för denna gång. Vill du höra mera? Är det för mycket text att läsa?? Lämna gärna en kommentar (bra eller dåligt!). Du vet väl om att du kan prenumerera på inlägg eller välja att följa bloggen. Kolla längst upp på sidan till höger! Välkommen åter!

That´s all for now . Do You want to hear moore? Do you think it´s too much text??I would be thrilled if You leave a comment (good or bad!) Do You know that You can subscribe to this blogs feed or follow this blog? Look at the top of this page in the right column! Welcome back!





Creditlist: All text and own photos copyright Liisa at Ottilias Veranda. The coverpicture is a digital collage made by Liisa with a background image from DCWV "The once upon a time stack". The Forrest fairy is a doll made by Alexandra Koukinova blended into a digital collage by Liisa. The background of the girl and the frog is from the internet. All other photos by Liisa.

12 kommentarer:

Sea Angels sa...

oooh Liisa a new story this has made my day...I'm not reading tonight though, I am going to wait for time alone tommorow evening after tea, then I can make a drink have some biscuits and peace to read and enjoy...speak to you tommorow
Hugs Lynn xxxx
I love the music already xx

Sea Angels sa...

Well Liisa you told me to be honest....I want more text, more story don't stop!!!!!
You are truly gifted, it is like a true fairy story...like a story passed down through the ages...you must have been born with these stories hidden in your soul and now they are squeezing out, you have to let them out....you should really be writing books and selling them..you have the talent to illustrate them...I think I love this one the most so far...thats the truth!!!
Hugs Lynn xx

kay sa...

Hi Liisa..Like Lynn at Sea Angels I want to read more!!! I have pictures in my head but would love to see your illustrations!!!
Kay

Ottilias Veranda sa...

Thank You!!
I didn´t see until today that I left a few sentenses out in english! Now they´re there! It´s funny how blind one can be looking at ones own text!
OK I was a writer in a previous life...probably starved to death because nobody wanted to publish my stories!... Only joking!
I ´m grateful that You took Your time to leave a comment...I´m not spoiled by many comments You know! That´s why it´s difficult to know if there is any point in writing at all. Perhaphs it´s this world we live in now where everything has to go as such a speed that there´s no time to sit back an read longer texts....or perhaps it´s the wrong media?
I only do it because I enjoy writing and it´s good to have deadlines!

Many thanks to You anyway!

hugs
Liisa

rochambeau sa...

Happy New Year Liisa!
Lovely tale and beautifully illustrated by you too!
Stay warm, cozy and creative!

xox
Constance

Twyla and Lindsey sa...

Liisa, lovely story, I would like to read more. Twyla

Anonym sa...

Hej EL
Skynda dig och skriv fortsättningen. Den är Sååå fin!! Kram och Gott Nytt År från evapeva

Lisa sa...

I love your stories and the lovely images you illustrate them with! How delightful to have a true fairytale to enjoy in this month of January!

linnea-maria sa...

Oj oj vilken spännande historia! Det ska bli kul att få läsa fortsättningen. Många kramar /linnea-maria

Lilith sa...

Oj vilka sagolikt vackra bilder! Hit kommer jag gärna igen! :)
Ha det så bra i vinterkylan!

manon sa...

quel joli blog!
dommage la traduction is not very good!!!!
manon

Fete et Fleur sa...

How wonderful! Your story is magical and the translation is perfect! I felt as if I was inside the very story itself. I look forward to the rest.

Nancy